Kan medborgarnas opportunistiskt insamlade data användas för artutbredningsmodeller av mindre vanliga arter?

Bloginlägg av Ute Bradter, Mari Jönsson och Tord Snäll

This blog post is available in English

Opportunistiskt insamlade artobservationer av frivilliga, så kallade medborgarforskningsdata, blir alltmer tillgängliga. Dessa data har potentialen att fylla ett databehov för olika regioner i världen och arter för vilka få andra data är tillgängliga.

Siberian jay ©Ute Bradter

Lavskrika ©Ute Bradter

I Sverige har över 60 miljoner artobservationer samlats in av frivilliga i Artportalen – ett imponerande antal med tanke på att Sverige har en befolkning på cirka 10 miljoner människor och att webbplatsen endast har funnits sedan år 2000. För fågelskådare (eller växt-, svamp-, andra djurentusiaster), är Artportalen en bra hemsida att bokmärka om man vill ha lite hjälp med att hitta arter eller tycker om att titta på vackra bilder på arter. Globalt samlas ett stort antal sådana uppgifter för artförekomst i Global Biodiversity Information Facility. Med tanke på den mängd data som medborgarforskare kan tillhandahålla för områden med få andra data är det viktigt att utvärdera om de kan användas för att tillförlitligt besvara frågor inom grundläggande ekologi eller naturvård. Continue reading